Funderingar kring smärta.

Att leva med kronisk smärta är inte lätt, att leva med någon som har kronisk smärta är nog ännu svårare;). Det är svårt för mig att hantera smärtan och försöka se vad det är som triggar igång den då det nu är olika från dag till dag. Denna totala förvirring är liksom att vara vilse i sin egen kropp och ofta kan det i mitt fall få utlopp i frustration. Jag vill inte bli frustrerad och arg, förstår inte varför jag blir det och ångrar det efteråt. Så om jag inte kan förstå det så måste det väl vara helt omöjligt för min omgivning;)!! Jag är otroligt lyckligt lottad med en sambo som verkar vara gjord utav teflon och det mesta rinner av honom. Han har nog lärt sig att det är bäst att bara skratta åt mitt humör (dock inte så jag ser det då jag är arg;)), vara tyst och rida ut stormen. Han förstår att det är inte värt energin att lyssna   på vad jag säger då jag har som ondast för jag menar egentligen inte vad jag säger;).

Idag har jag så ont så jag nog helst bara vill gråta men jag är lycklig.  

Idag lyckas jag med att se allt jag faktiskt kan göra istället för det jag önskar att jag kunde. För just nu och just här har jag möjligheten att bara vara jag. Det kommer inte att vara så i längden för i dagens samhälle får man inte vara sjuk någon längre period men det bryr jag mig inte om idag!!! 

På grund av min smärta har jag nu möjligheten att få sova då jag är trött, få vara hemma i min trädgård och se det växa, ha tid att sy, virka, sticka, luffarslöjda......vara kreativ helt enkelt.

Det låter kanske konstigt men just nu är jag lycklig att jag har ont.

Det finns en spärr inom mig som länge inte har tillåtit mig att njuta trots att jag har ont. Det är som att man är tränad att vara martyr och man ska lida i sin smärta och man är inte värd något om man inte kan utföra sitt arbete men vad är det för trams egentligen?!?!? 

Jag har ju precis lika ont vare sig jag är arg för det och önskar att jag inte hade det som när jag accepterar det och försöker vara lycklig i det. 

Det ändrar inte min sjukdomsbild men det ändrar mitt liv enormt om jag värderar om lite. 

Så idag tänker jag njuta i min smärta och gå och baka lite cheesecake. 

Har lite syabstinens då jag inte har tid att sy idag men det finns en dag i morgon också.

För min egen skull tänker jag bifoga lite bilder på den senaste veckans terapi som en påminnelse på att fokusera på det jag kan och inte på det jag önskar att jag kunde;).

Ha en underbar dag för det tänker jag ha.

En liten midsommardocka

Såg en supercool Desigual plånbok då jag var i Stockholm så jag måsta bara göra en till mig själv. Denna med har dock även en ficka för mobilen och ett band som kan fästas så att man kan bära den runt halsen som en väska om man inte har handväskan med sig. 

Såg även en desigual klänning som jag ville ha till tjejerna så det var bara att försöka göra ett eget mönster och provsy. Blir nog lite förändringar på mönstret en regnig dag men den här får duga så länge;).

Min yngsta Hippie trivs i sin jumpsuit/harembyxa. Gillar då ett plagg kan ha flera funktioner.